25 januari 2009

Ibland får man lida för sin snällhet...

..som jag nämnt tidigare är Iains bror Gordon från Skottland här i helgen (som jag fortfarande inte förstår vad han säger. Det var bara han och jag hemma imorse, och vi råkade hamna vid frukostbordet samtidigt - det var jobbigt. Jag fick ju be han upprepa varje mening!). I alla fall, jag brukar äta söndagsmiddag med min familj men idag frågade de inte mig på morgonen och jag antog att de ville äta själva då de hade besök. Så jag bestämmer med My och Malin att vi ska äta hamburgare på vår favoritpub här i närheten.

Klockan är sex, vi blir hungriga och jag åker hem en snabbis för att byta om från mjukisbyxor till jeans. I dörröppningen möter jag Iain och hans bror, Iain frågar mig "vi ska äta middag ikväll vid åtta (två timmar senare!) eftersom min bror är här, det vore kul om du ville vara med". Jag tänker "det var ju synd på goda hamburgare, men jag sparar ju pengar och jag kan ju vara snäll och ställa upp nu när de verkligen ber mig vara med, My och Malin förstår säkert". Så jag säger "ja, tack".

"Vad bra, vi ska äta haggis", svarar Iain. "Det har jag aldrig ätit, det ska bli kul att testa", säger jag och håller god min. Inombords håller jag på att kräkas...

HAGGIS = är en av Skottlands mest kända maträtter, traditionellt gjord på lever, inälvor, havregryn, lök och olika kryddor. Det finns många olika recept, de flesta har följande ingredienser gemensamt: fårmage, hjärta, lever och lungor.

Hur skulle jag nu ta mig ur det här? (skratta du pappa..)

Jag kunde ju inte gå ned och säga sanningen, att jag lovat äta med My och Malin sedan flera timmar tillbaka. För det kommer ju bara låta som jag vill slippa undan. Då blir jag ju som Jack Sparrow i Pirates of the Caribbean som allt som oftast säger sanningen men ingen tror på honom.. Så jag blir ju tvungen att dra en vit lögn, för jag kan inte äta fårmage!

Jag går ned efter ett tag, "Rebecca, I need to see My. She called and she's really sad. I don't know why, she just said that she wanted me to come and see her. So I might be late for the supper.." (ingen som helst plan på att komma hem till middagen klockan åtta). "Okey, you should go. We can save a plate for you", svarar Rebecca. Det är första gången de har erbjudit sig att spara mat till mig! "Thanks" svarar jag men tänker (aldrig att jag kommer röra den tallriken).

Tänk om jag från första början svarat, "Nej, tyvärr. Jag har lovat att äta middag med My och Malin". Då hade jag sluppit allt detta.

Kommentarer
Postat av: Zabbis

Stackare! ....Hur smakade maten? ;-)

2009-01-26 @ 06:07:34
Postat av: Sofia

Den står orörd på en tallrik i kylen.

2009-01-26 @ 12:46:36
Postat av: Pappa

Det är klart du skulle varit hemma o ätit.Det kanske är gott.Hur vet du att inte Ian drev med dig?Då verkar du ju riktigt puckad.

Pappa

2009-01-26 @ 14:33:25
Postat av: Sofia

För att jag såg de två förpackningarna ligga i köket, och tallriken med mat de åt igår står i köket?



Om du så gärna vill testa kan jag köpa med en förpackning till dig när jag åker hem :)

2009-01-26 @ 15:04:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0